fredag 25 december 2015

Nattlampa

Vi har funderat på det här med Nattlampa. Och kikat runt lite. m har ju varit tokigt fascinerad av ljusen i julgranen och jag har alltid varit förtjust i stjärnhimlen inomhus. Detta går ju att kombinera, tänkte vi. 
Så en stunds sökande på nätet har vi hittat några som vi gillar tanken på. 
 

Den här ligger bra till, bilden är från lekmer.se. Det var därifrån vi köpte vår vagn så vi litar på att man får det man beställer inom en vecka. 

Dessa gillar vi också men det får nog bli när M blivit äldre. Inga stjärnor men passar ett rymdtema. 



onsdag 23 december 2015

God jul 2015


Här är kotten 6 veckor och en dag. 
Med de här bilderna vill vi i familjen önska er en riktigt god jul och ett gott nytt år.




tisdag 22 december 2015

Äggtoddykväll

En ny tradition dagas. 
Någon dag innan jul har vi bestämt att vi skall försöka göra en tradition av att dricka Äggtoddykväll med Fs Bror och hans fru.
Vi provade efter det här receptet från Tasteline och det var supergott. 

Inlagd sill

I år har jag lagt in egen sill. Eller jag har gjort inläggningar och lagt 5 minuters sill i

Det är senapssill
Men grov senap1dl
Dijon senap 1dl
1dl hackad färsk dill. 
4msk matolja. 
Peppar 
1/4finhackad röd lök
och 2fpk 5min sill. 

Och kräftsill
Med 1burk romsås
Två nävar kräftstjärtar urkramade och hackade. 
1dl hackad färsk dill. 
1/4 finhackad röd lök. 
4 msk chillisås
( skall eg vara hummerfond i också men vi glömde köpa) 
2fpk 5 min sill

Receptet på senapssill tyckte att det dessutom skulle vara 1,5 dl farinsocker i men jag tycker att det blev sött som det var. Så jag skippade det. 
Tror att jag hade velat veta hur kräftsillen blir med hummerfond. Får bli nästa år. 

En gnutta retro.

Minunderbara pappa har fixat precis en sådan barnstol som jag velat ha till M. Det är en precis likadan som jag själv satt i när jag var liten. 
Han har slipat den och målat den helt efter mina önskemål. 

Det är en modell som går att fälla ner så att det blir en låg stol med eget bord. På det sättet kan ett barn klättra in och ur stolen själv. 

Jag vet inte hur gammal den här stolen är eller vilka som tillverkat den från början. Jag är bara sjukt nöjd med att vi inte har en ful modern plastig barnstol utan en hållbar retro stol som kommer hålla länge. 
Tack Pappa! 




M s första julgran.

Granen är klädd och M är amazed! Han är två månader och 5 dagar och jag är superstolthet över honom. Ser ni hur fint han håller upp sitt huvud. Duktiga unge. 



söndag 13 december 2015

Magi i vardagen



Jag har haft en gestaltningsuppgift i min universitets kurs i bild. Den hade inga ramar förutom att den skulle handla om något nära våra tankar.

Jag som blivit ganska förskräckt över vart det politiska klimatet är på väg och vad jag kunnat läsa om under hösten har funderat en hel del på vad M kommer växa upp i för värld. Kommer han växa upp i en kall och hård värld eller kommer han tillåtas tro på tomten, älvor och magi. Jag vet ju att jag och hans far kommer uppmuntra det men han kommer ju också möta pedagoger på förskolan, skolan och många andra vuxna och barn. 

Kan jag som vuxen göra något för att bjuda barn på en gnutta magi? 
Jag tror det, och ett av sätten som jag tänker mig är att låta magin sätta spår i vardagen. 
Det här är resultatet av mitt arbete. 



Det bor älvor överallt runtomkring oss. Om du har ögonen med dig och kanske kollar en extra gång när något sticker dig i ögonen eller bara ser lite konstigt ut så kanske du också ser spåren. 



Dessa dörrar sitter utspridda runt Rubingatan i Frölunda. Jag har också satt en i Partille och en dörr har flyttat till Alingsås. 
Det är magiska dörrar och oftast behövs magi för att öppna dem. Ibland lämnar någon slarvig älva dem öppna då kan man försiktigt kika in. 





lördag 12 december 2015

Utgått.

Har två bord av Ikeas modell isgala i vårt vardagsrum. De är gråa. Hade velat ha ett litet bord till som kunde stå halvt under vårt vardagsrumsbord och dras ut när man behöver mer bordsyta. 
Men tyvärr har dessa bord utgått åtminstone i den grå färgen. Blir väll att hålla ögonen öppna på blocket då. Suck. 


onsdag 2 december 2015

Ärret

Kejsarsnitt ärret efter 5 veckor när jag tog bort bandaget. 

Kejsarsnitt ärret efter 7 veckor. Då har det varit tejpat sedan jag tog bort bandaget. Man ser fortfarande rester av tejpen. Det gör att huden ser lite missfärgad ut. Det är den alltså inte. 

Det är fortfarande ömt i skinnet kring såret och ibland gör det ont på insidan. Tror det är när jag gör vissa rörelser. 



Muslidag

Musli
Det finns olika muslityper. Det finns de som gillar när muslin blir lite blöt och mjuk när man skall ära den och dem som gillar när den är krispig. Jag hör definitivt till dem som gillar muslin krispig. Därför händer det att jag rostar min müsli i ugnen.
Jag använder mig inte av något recept så det här inlägget kommer inte innehålla något sådant. Jag kör helt och hållet på ögonmåttet. 
Lägger hackade och hela nötter, frön och havregryn i långpannan. Häller på lite flytande honung och blandar upp det så att honungen spridit sig. Rostar i 200grader tills jag tycker det ser lagom mörkt ut. Brukar öppna och röra om efter ca 5-10 min. 
När jag tycker det ser bra ut tar jag ut plåten och blandar i russin och ev övrig torkad frukt. De bränns om de är med i ugnen så därför får de läggas till efteråt. Muslin behöver ligga kvar på plåten och torka till och stelna lite men det går snabbt. Efter bara några minuter är den färdig att ätas.
Torkad frukt och andra typer av frön eller flingor att blanda i brukar jag hitta i coops müsli självplock. 
Nu har vi nog müsli som räcker en bit in på det nya året. 


söndag 29 november 2015

Pysselbebis eller krigare.

Man skall inte leka med bebisen men man kan leka lite när man försöker få bra bilder på honom. Kotten visste inte vad han skulle tro när han vaknade bland garnerna. 

Eller bredvid ett svärd och en hjälm. 

Själv älskar jag garnbilden. Den kommer nog att få bli printad på papper och dekorera någon vägg här hemma. 

söndag 15 november 2015

Det är lärarnas fel.

Allt är skolans fel, var är lärarna, varför gör skolan inget, lärarna kan inte…. Rubrikerna och åsikterna om skolans och lärarnas så kallade tillkortakommande möter mig så fort jag öppnar en dagstidning eller lyssnar på ett debattprogram och då och då dyker det upp länkar till insändare i min Facebook feed. . Eftersom alla har gått i skolan så har alla rätt till sin åsikt och givetvis vet man precis hurdet ska vara, vad läraren borde göra! Att det var minst 40 år sedan man gick i skolan och att man inte har den minsta aning om hur dagens läroplan är utformad hör inte hit – det är säkert lärarnas fel som inte orkar skriva och upplysa allmänheten om hur det är!





Naturligtvis så finns det mer ordinära ordningsproblemen. Stöket, bullret och respektlösheten.
En person som gör en viktig insats för att kasta ljus på skolans utmaningar är Lärarnas Riksförbund Studenters ordförande Isak Skogstad. I ett blogginlägg  beskriver Skogstad ordningsproblemens omfång och allvar genom att presentera undersökningar och internationella jämförelser.
Helhetsbilden vittnar tydligt om att det inte räcker att fråga sig vad politikerna eller lärarna kan göra. Det är minst lika befogat att fråga varför inte föräldrarna gör mer.
När Lärarnas Riksförbund frågade 1250 lärare om deras uppfattningar om studiero, ansåg en majoritet att stödet från föräldrarna var svagt. Hela 29 procent av gymnasielärarna upplevde att föräldrarna inte alls utgör något gott stöd i arbetet för att upprätthålla regler och studiero. 
Sådana siffror är givetvis helt oacceptabla, och det duger inte att som förälder klaga på läraren om det är på hemmaplan som vuxenansvaret brister. Det är jobbigt att sätta gränser, men det är faktiskt nödvändigt.
Om du inte är beredd att uppfostra dina barn kan du vara ganska säker på att lärarna kommer att få problem att skapa ordning i klassrummet. 
 Och om det inte ställs krav på att läxorna ska göras blir läxorna kanske aldrig gjorda.
Allt kan inte skyllas på skolan eller ens på politikerna. Individen har alltid ett personligt ansvar. 
Om du dessutom pratar illa om pedagogerna, rektorn eller skolan hemma då kan du vara säker på att du undergrävt skolans auktoritet helt och gjort det riktigt svårt för ditt barn att få en bra tid i skolan och att lära sig det barnet behöver kunna. 

Ditt ansvar som förälder! 
Inte skolans, bara. 
Inte barnets. 
Ditt ansvar! 


torsdag 29 oktober 2015

BB väskan en utvärdering

Så här såg vår packlista ut för BB väskan.
Legitimation- Behövdes
Förlossningsbrev- Har du gjort med din barnmorska innan och finns digitalt. Du kan naturligtvis göra ett eget om du vill. Men det behövs inte.
Tandborste och tandkräm-Behövdes
Tvål, Shampo, balsam- Utan allt för starka dofter.
Babykläder- För bebisen att åka hem i. På BB kommer ni mest ha miraklet iklädd endast blöja.
Inneskor- Någon form av tofflor, tänk två storlekar för stora. Fötterna kan svullna dygnet efter födseln.
Mjukiskläder,1x byxor, 2x amningslinnen, stödstrumpor- Använde jag bara när jag åkte hem. gick i den mysiga sjukhusskjortan hela tiden vi var där.
Amningsbh- samma som ovan.
Amningsinlägg- samma som ovan. Men brösten läckte inte heller under vistelsen. kanske var det för mycket stress.
Böcker- Vi öppnade aldrig våra. Någon försökte oftast sova i vårt rum och då var det för mörkt. Annars var man för trött för att läsa eller hade bara en hand ledig för att den andra höll bebis.
Energidryck- En lifesaver. Kändes som lyx.
Energibars- Missade vi att ta med. Med tanke på statusen på maten kanske det hade varit bra.
Öronproppar- Vi hade eget rum så vi använde dem aldrig. Hade nog varit rädd att inte höra mitt barn och inte använt dem ändå.
Lypsyl- luften är torr, läpparna blir torra. Helt klart värt att ha med.
Klädombyte -F
Lyx att fira med- vi hade köpt en liten flaska Asti men IOM att det blev kejsarsnitt blev vi avrådda från att dricka den eller äns varsitt glas av den på BB och väntade med den tills vi kom hem. 
Bärsjal- hade vi inte behövt ha med. Användes en gång men då var det mest för att vi tyckte det var kul. Sträckorna var korta och så mycket gick inte F runt med bebisen. 
Mobil, ipad- vi hade nog dött uttråkningsdöden. När bebisen är vaken och vill äta på dig på natten och mjölken inte är helt igång så äter bebisen väldigt länge. Fantastiskt att ha tillgång till netflix. Sjukhusets wi-fi var riktigt dåligt så vi var glada att vi hade eget internetabonnemang på ipaden.
Laddare till telefon och ipad.- tja används de mycket så tar batterierna slut, då är det ju trevligt att kunna ladda upp dem. 
Hörlurar- använde vi aldrig
Varma tröjor- ja, men de måste vara öppningsbara fram. Så att du kan ha dem på dig även om du har en bebis vid bröstet. Det gäller även för pappan. ( alla pappans tröjor faktiskt då han inte får kläder av sjukhuset som mamman får. ) 
Hårsnoddar och hårborste- det är ju trevligt att kunna duscha och fixa sig lite. Man känner sig ju kanske inte så fräsch men att kunna fixa sig lite gör att man känner sig lite bättre. 
Bilbarnstol- så att man får med sig bebisen hem. :) jag drömde mardrömmar om att vi glömt bilbarnsstolen så vi fixade våran långt i förväg. 
Mjukt toapapper- sjukhusets toapapper är av den billiga lite grövre modellen. Och har du fött vaginalt så är ditt underlivt ömt. Vi använde det mjuka toapapper vid blöjbyten istället då det bara fanns torky vid skötbordet. 
Kolla upp parkering och ta ev med parkeringspengar- ja, 
Babyfilt-Vi tyckte det var skönt och trevligt att använda vår egen filt även på BB , de hade lite tjockare täcken till bebisen som var mycket användbara de också men vår bebis var varm av sig så vi hade dem att palla upp och stötta armar eller rygg med vid amning och samsovning. 
Stora trosor i mormorsmodell- på BB använder du deras nätmodell men du vill ha några riktigt stora att åka hem i. Du kommer åka hem i en gigantisk binda pga avslaget så tänk stora trosor för att hålla den stora bindan. 
Mat- mannen får bara frukost och kvällsfika på BB så ni behöver ha en plan för vad han skall äta för lunch och middag. Kan förresten vara bra att tänka till extra för maten även till kvinnan då sjukhusets mat inte är något vidare. Och man behöver äta en del mer än man är van vid när man skall amma. Jag drömde om mat med smak under nätterna när vi låg inne. Tyckte allt de serverade var smaklöst och hade underlig konsistens. Drömde om hamburgare, gräddtårta , och allt möjligt med smak. 
Vattenflaska- Du måste dricka mycket, och kombinera det med torr sjukhusluft och löjligt små glas. Om inte vi haft med oss en PET flaska hade F fått springa och hämta vatten till mig var tionde minut. Man kunde också fylla flaskan med saft i köket på BB när man kände att man ville ha

tisdag 27 oktober 2015

En bild om året i 8 år.


Facebook hade en rolig app som plockade fram en bild på mig från vardera år då jag haft FB. jag tyckte det var lite kul. Vad tycker ni?


måndag 26 oktober 2015

Julångest

I lördags var det två månader till julafton.
I söndags fick familj och några nära vänner komma och träffa M för första gången.
Efter den träffen väcktes årets julångest. Missförstå mig inte nu, för jag älskar jul. Jag älskar pyntet, dofterna maten, och pysslet och familjesamhörigheten, som jag tycker är en stor grej med jul. 
Men när man är ett par dyker ju frågan upp. Vart är vi på jul. Hur lägger vi upp det? Hur vill vi ha det och varför?

För mig är julen en högtid för barn. Julen handlar mycket om stämning och magi och jag tycker att det är våran uppgift som vuxna att bygga upp den stämningen och känslan av magi. Mina föräldrar bor på en gård några mil utanför Göteborg i ett hus från 1830-talet och de tokpyntar hela gården med girlanger, granris och ljusslingor. De gör det för sina barnbarn ( De har 12 barnbarn nu med M.). Där firar alla mina syskon med sina repektiva och barn jul. Vi är många och det kan lätt bli lite rörigt och framförallt blir det mycket paket.
För mycket paket om du frågar mig. Jag har i flera år förespråkat att man skall dra namn ur en hatt eller dylikt till den man skall köpa något till. Tänker mig att det skulle bli mindre julklappshysteri om alla vuxna drog en vuxen att köpa till och tre barn. Så att alla vuxna fick varsin present och alla barn fick tre. Då skulle man bara behöva skaffa 4 presenter och de presenterna skulle kunna vara lite mer genomtänkta. Nu har vi sagt att man inte skall köpa / ordna något till de vuxna men de flesta av oss gör det ändå. Eftersom det är våra syskon och älskade föräldrar och man vill glädja dem.

Så här är traditionen hos min familj.
Traditionen säger att är det snö så skall barnen och några vuxna med dem vara ute fram till Kalle Ankas jul på tv. Då åker man pulka i backen bakom huset. Är det inte snö så varierar det lite vad man gör. ibland ute och ibland inne. Vid 15.00 bänkar sig barnen och några vuxna vid tv´n. Mamma och några av oss systrar röjer om i köket och ser till att få ordning på julmaten. Oftast har mamma förberett allting men vi försöker få henne att släppa lite av matlagningen till oss syskon varje år. När Tjuren Ferdinand visas på tv så ropar de i tv soffan på min mamma för den brukar hon vilja se, när Kalle Ankas jul på tv är slut skall maten vara framdukad och borden dukade. Då stängs tv´n av och alla samlas i köket och börjar ta för sig av maten. Vi dricker ingen alkohol på jul hos oss.
Efter maten går kvinnorna och barnen in i vardagsrummet och sätter sig och pratar en stund. Männen dukar av och plockar undan maten. Historien säger att den här traditionen kom till när mina föräldrars diskmaskin gått sönder och min far lite oförsiktigt sagt att han ville vänta med att köpa en ny till efter jul. Jag vet inte hur det är med den saken men tycker att det är en kul tradition. Jämställdehets aspekten i den kan vi ju fundera över en annan gång.
När maten är bortplockad och disken står i maskinen kommer männen in i vardagsrummet med kaffe och lagom här någonstans brukar tomten komma. Det är magiskt vilken timing han har. Tomten har aldrig tid att dela ut alla paketen så något av barnen i tidiga skolålderna får läsa på paketen och dela ut dem. Efter paketutdelningen så skrapas det trisslotter och äts ris a la malta. Julgodiset kommer fram och barnen är överallt och testar sina nya saker och varandras.

Så här är det hos F´s familj:
F´s föräldrar skiljde sig för några år sedan och det innebär att de inte riktigt har någon tradition i nuläget. Sedan skiljsmässan har F´s tvillingbror firat julafton med sin frus familj och F med min familj. Vi har ätit julmiddag någon dag innan julafton med deras mamma och någon dag efter julafton med deras pappa och vi tyckte att vi skött det hela så snyggt vi kunde. F's säger att hans familj heller aldrig riktigt haft några fasta jultraditioner, så julafton har mest varit en middag med klappar till.
Nu har det kommit åsikter från Pappan om att han lämnas ensam på jul och att någon av hans söner borde vilja vara med honom då.
Saken är den att vi har inte velat förfördela någon av F´s föräldrar just eftersom de så nyss skiljt sig och eftersom de inte pratat med varann sedan skiljsmässan. Vi har undvikit att sätta oss i en situation där den ena föräldern skulle kunna tycka att vi valt den andre. Uppenbarligen har vi gjort fel ändå och nu måste vi fundera över ordentligt hur vi vill göra på jul.

Funderingar:
 Jag funderar på hur jag vill att jultraditionen skall se ut för M när han växer upp. Ser det som att det är nu vi måste fundera över dessa saker och göra det noga så att det inte blir så att han växer upp och upplever att han inte har någon ordentlig tradition eller att han upplever att julen bara är en stressig tid.
I den bästa av världar skulle jag vilja ha en lugn hemmakväll kvällen före jul. En kväll då man slår in de sista paketen, kanske bakar någon form av julgodis tillsammans och dricker äggtoddy. Jag tänker mig att det kan vara en kväll när man som barn kan få vara uppe ganska länge så kanske man sover längre dagen efter. Att julafton börjar med att alla sover lite längre sedan äter en frukost tillsammans. Att M får öppna sitt paket från sina föräldrar på morgonen. Alla badar och fixar sig innan man ger sig iväg för att fira julafton på gården.
I min önskan för vår lilla familjs jultradition så levde jag ju fortfarande i tanken att vi ordnat det bra med F´s föräldrar. Jag inser nu att jag behöver tänka om helt. Vet bara inte hur. Vill absolut inte ha en jul upphackad i tre. Att julafton skall tillbringas i bilen mellan min familj, F´s pappa och F´s mamma. Har också väldigt svårt att se någon form av varannan jul variant, som ju dessutom skulle bli en var tredje jul variant istället. Det blir ju inte en tradition då som jag ser det.
Det här är klurigt, F och jag ser just nu ingen lösning. Jag undrar hur F´s föräldrar själva ser på saken och tänker att jag och F nog behöver ha en vidare diskussion med F´s bror och fru för att höra hur de funderar kring det hela.



Hittade en artikel om just detta med tips.
Julen, släkten osv- psykologiguiden

torsdag 22 oktober 2015

Hösten

Hösten
Jag älskar hösten, 
färgerna,
dofterna.
De soliga dagarna, då man kan njuta av naturens omslag.
De regniga dagarna då man kan sitta inne med varm choklad eller the och fundera över livet, och planera inför vintern och julen. 
Nämnde jag att hösten är vacker också...?




Mysiga stunder.





Första promenaden med barnvagn. Eller när M ligger på bröstkorgen och plirar upp mot ditt ansikte. De där stunderna när han inte sover och inte bajsar, eller vill äta utan bara för en liten stund är där med dig. FANTASTISKT.
Björnoveralen som vi köpte och tyckte var så liten ( trots att vi köpt den en storlek för stor) är tokstor på våran lilla M. Men den håller honom nog varm ändå och om allt går som det skall så växer han ju i den.
Mössan med ballerinakex har jag sytt så att han skall kunna matcha sina kusiner. då jag tidigare sytt en tröja till Barney och varsin klänning till Alicia och Miley i samma tyg. 
Första vagnturen blev helt perfekt, då det var en riktigt vacker höstdag. Vi gick inte så långt då jag fortfarande återhämtar mig från operationen och känner i både magen och ryggen när jag stått och gått lite mycket.
Vi gick först ner till hållplatsen och samlade Kottar som vi skulle torka och ge till min syster och M´s kusiner att pyssla med. Vi har et så bra kott-träd nere vid hållplatsen. Det är en tall med extra långa barr och extra stora kottar. Perfekta att ha i kransar eller måla, glittra och hänga i granen.

M sov under hela utevistelsen. 
Det är mysigt med bebis. Visst man kanske inte sover så mycket som man är van vid och det kanske gör att man blir lite knäppare än vanligt. Men mysighetsfaktorn i livet har definitivt höjts ett snäpp.


Visst är de lika varann, far och son?

tisdag 20 oktober 2015

På BB 3, Bröst och amning

Alla har en åsikt, och just deras åsikt är rätt för dem, det betyder inte att det är rätt för dig och eran bebis.
När det gäller amning så är det lika bra att man redan innan man får barn är medveten om att det är ett känsligt ämne. Redan innan vårt mirakel föddes visste jag det här för jag hade redan mött kommentarer om amning. Personer som meddelat att det inte fanns något alternativ. "En bra mor tar sig det lilla obehaget att amma, det ger barnet så många fördelar i livet" ( Nej, jag tänker inte skriva vem som sagt det.) Faktum är att jag hela tiden tänkt amma, men jag tycker verkligen att det är en personlig fråga. För vissa fungerar det inte rent fysiskt, för andra fungerar det inte rent psykiskt och då behöver man faktiskt inte. Vi har i Sverige 2015 tillgång till mjölkersättning som är väldigt bra. Naturligtvis är det inte precis samma sak som att ge babyn bröstmjölk, men det gör dig inte till en sämre mor och det kommer inte gå någon nöd på din bebis.


På BB hade vi barnmorskor som sade till oss hur jag skulle göra med min bebis. Problemet vara bara att de sade olika saker. Någon av dem sa att jag skulle amma max 20 minuter på varje bröst varje gång jag ammade. Någon annan att jag skulle amma på ett bröst varje gång och då låta bebisen amma tills han var nöjd, en tredje att man måste amma var tredje timma och då tills bebisen spottade ut brösten. Ingen frågade någonsin vad vi fått höra innan eller hur vi tänkte eller ville göra. En barnmorska som jag lite till vardags kallar " amningsnazisten"  ( Ber om ursäkt om någon tycker namnet är osmakligt.) tyckte att hon minsann hade rätt att både klämma på mina bröst och slita min bebis från dem när hon tyckte att han höll fel grepp eller att jag bara behövde träna igen på hur jag skulle få honom att gråta så att han öppnade munnen ordentligt och sedan våldsamt och snabbt trycka in en bröstvårta så långt jag kunde i munnen på honom.
 Henne kom jag både att hata och att vara rädd för. Jag kände mig så dålig och upplevde att ingenting jag gjorde var rätt och att jag var en dålig mamma eftersom min mjölkproduktion inte kommit igång ordentligt. Vi fick handmjölka ut mjölk ur mina bröst för att de skulle se hur mycket jag kunde få fram. Men när de kom in och sade till oss att göra det så hade min bebis precis legat 20 minuter och smuttat på varje bröst. ( precis som barnmorskan innan sagt.) så jag fick gråtandes mjölkat ur ynka 5 ml. Då tvingades vi mata bebisen med ersättning var tredje timme. Detta kändes otroligt förnedrande och förvirrande då de på mödravårdscentralens kurser sagt att det inte är konstigt om mjölken inte kommer igång de första tre dagarna och att bebisar klarar av det. De tar ingen skada av att inte äta mer än några droppar de här första dagarna. Signalerna vi fick på BB var helt annorlunda. Hon frågade mig också flera gånger om det kändes bra nu, när M sög. Jag svarade att jag vet inte hur det skall kännas, eller så svarade jag ärligt att ; jag vet inte, bröstvårtorna hade ju blåsor och lite senare också sårskorpor. Jag visste ju verkligen inte hur det skulle kännas, och försökte känna efter och bortse från sårigheten. Då fick jag tillrättavisningar om att om inte jag vet då vem vet då, för det är ju jag som måste veta. 
Men det som var jobbigast förutom beteendet från "amningsnazisten" var att barnmorskorna gav oss olika besked. Man låg där på sitt rum och bävade för att en ny barnmorska skulle gå på sitt skift och komma in och meddela hur hon ansåg att man skulle göra.





Kanske är det mitt " duktig flicka syndrom" som gör att jag kände att jag ville göra alla till lags och kanske är det därför jag upplevde det här som så jobbigt. Jag vet inte men jag önskar ingen annan samma upplevelse.





(Det visade sig att våran bebis hade för tajt tungband och inte kunde ta ett ordentligt tag om brösten. Dagen efter vi åkt hem fick vi åka tillbaka och klippa tungbandet. ( Det är en helt egen historia)
 Efter det har amningen gått bra. )

Bilden är tagen från: 
http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Tag-och-position/Barnets-tag-och-position-vid-brostet/

På dessa adresser kan du läsa mer om amning ifall du stöter på en samma problem som oss. Vi googlade fram dessa sidor när vi låg på BB.

 Rikshandboken amning
Amningshjälpen
1177 Om amning





måndag 19 oktober 2015

På BB 2, Rummet.

När snittet var klart underverket var ute och de kände sig färdiga med oss nere på operation då rullades vi iväg till uppvaket. Eller, jag rullades, F fick snällt gå och bära på M. På uppvaket fick vi ett eget litet rum. Tydligen är det så de brukar göra efter kejsarsnitt. Både för att pappan skall få vara med mamman och barnet, och för att man inte skall utsätta den lilla nya människan för fler baciller än nödvändigt. Där låg vi ganska länge, först skulle jag visa att jag kunde röra på tårna alltså att bedövningen börjat släppa. Sedan skulle jag visa att jag kunde äta en glass utan att kräkas. Det var den godaste isglassen med colasmak jag någonsin ätit. Och jag lovar att det var den billigaste sorten. Sedan var det den där lilla detaljen med att de skulle hitta ett rum att lägga oss i och det var rummet som gjorde att vi fick stanna på uppvaket i nästan två timmar.
Sedan flyttades vi upp till vårat rum. Där fanns då en resesäng till F. Det fanns inga filtar eller dylikt till honom så det fick han be om för att kunna sova. Rummet hade en skötbordshörna. Där fanns en tunn och enligt mig ganska hård skötbädd. Ett handfat med dushslang och flera sorters desinfektionsmedel och Torky. De lämnade oss själva ganska omgående i vårat rum. Men efter ungefär en timme kom en barnmorska in och visade F hur man skulle byta blöja. Jag låg i sängen halvt borta, fortfarande och hörde henne förklara hur han skulle använda torkyn, bara blöta den lite och noga torka rent runt den lilla pungen och noga i rumpan.
Här är vad de märkt upp skulle finnas i lådorna. Översta lådan: Skötbordsunderlägg, det var alltså plastade underlägg att ha på skötbordet som man slänger om det sölas något. Så att man skall slippa torka av skötbädden.
Andra lådan: 12 st blöjor, det var blöjor från Libero i storlek 1 . Beräknade efter hur många som borde gå åt på tre dagar, alltså 4 på ett dygn. Vi fick be om fler, kanske bytte vi blöjor för ofta men sedan stannade vi ju också en extra natt.
Tredje lådan: 2 skjortor, vita långa sjukhusskjortor till mamman. Jag svettades väldigt mycket och använde bara privata kläder den dagen vi skulle åka hem så ajg älskade de här skjortorna. De är inte snygga men man känner sig inte så himla snygg ändå. De var praktiska och tunna, vilket var precis vad jag ville ha. Det står också att lådan skall innehålla 2 små handdukar. Med små menar de 70X50 handdukar. Antog att de var ifall man fick för sig att bada bebisen på BB. Det gjorde inte vi. Vi vill att M skall lära sig att älska att bada precis som hans föräldrar så vi ville bada honom hemma i lugn och ro med lite mysig stämning.
Fjärde lådan: stora handdukar, precis vad det låter som i lådan fanns två handdukar man kunde använda när man gick och duschade. Nedersta lådan: här fanns 2 extra örngott, eftersom kudden är plastad så kunde det bli lite svettigt och var ganska mysigt att kunna byta. I den här lådan låg också pappersdrag som de ville att man skulle ha under sig som kvinna ifall man blödde igenom. Så att inte lakanet förstördes. Mitt pappersdrag blev en obekväm knöl första dagen då jag inte kunde lyfta på höften när jag bytte ställning utan hasade mig upp och ner i sängen. Jag plockade bort det och lade aldrig dit något nytt. 
Vi ägnade en del tid de första dagarna åt att leta efter kontakter bara för att så småningom upptäcka att den vita panelen på väggen var öppningsbara luckor med ... massor med kontakter bakom. TADA. Tyvärr var min vanliga iphone sladd för kort för att jag skulle kunna ha den inpluggad över sängen och surfa med den samtidigt.
Vilket jag sörjde då det inte fanns någon klocka på rummet och jag som ammade då och då under nätterna gärna ville ha koll på vad klockan var. Telefonen och Ipaden var klocka dygnet runt och tv, För den där boken jag läst att man skulle ta med det öppnade jag aldrig. Det var för mörkt i rummet för att läsa då någon av oss försökte sova allt som oftast. Så vi använde ipaden mycket och var väldigt glada att vår ipad har ett eget 3g abbonemang då sjukhusets wifi inte var stadigt nog att surfa med. 
Vi hade med oss en egen filt till M, det var vi också glada över då sjukhusets filtar kändes antingen för tjocka ( täckena) eller för stickiga ( filtarna) Kanske är det bara vi som fått ett varmt barn men han trivdes bäst i den egna filten. För att vara helt ärlig kändes det bra att ha med något eget till honom också. Vi hade med kläder och mössa också, mössan använde han första dagen när de ville att barnet skulle ha mössa på sig. Men han verkade mycket mer nöjd när mössan åkt av så till sist slutade vi sätta på den. Kläderna använde vi först när vi skulle åka hem. Det var en härlig känsla att få ta på honom kläder. Här ligger F och M och sover. F önskade att han haft med sig fler kläder som gick att öppna fram kanske en vardagsskjorta eller något. Eftersom man gärna vill ha barnet hud mot hud i början för att det skall dra nytta av kroppsvärmen och för att det underlättar anknytningen. Dessutom tyckte F att det var kallt i rummet och önskade att han tagit med pyjamasbyxor. Vi skall skriva en utvärdering av vår BB väska, så ni blivande pappor där ute som undrar vad ni skall ha med er. Håll utkik .


Maten är ett helt eget kapitell. Wow vad den var dålig.  Som kvinna fick man frukost, lunch, middag och kvällsmat. Frukosten och kvällsmaten var polarkakor eller grovt bröd med ost eller marmelad. Det fanns cornflakes också. Till detta drack man saft eller vatten. Man kunde tillreda oboy i köket.
Lunchen och middagen kom på brickor. Bilden är ett exempel på en lunch. Gemensamt för de 4 luncher och 3 middagar som jag serverades var att, jag klarade inte av att äta upp dem då det var bitvis som att äta pappersmassa. helt smaklöst och konsistenserna stämde aldrig riktigt med vad ögat sa att det borde vara du åt. Andra dagen började jag drömma om mat, alla möjliga sorters mat. Jag drömde om cheeseburgare och gräddtårta, sushi och stekt lever. Vad som helst egentligen så länge det SMAKADE något.
Pappan fick för sina 200:- dagen ( ja, pappan får betala för att sova över.) frukost och kvällsmat. Vi pratade mycket om vad man skulle tagit med och då var vi inne på lunchlådor och dylikt. F plockade med sig lite ölkorv och lite delar av militärransoner. Jag lovar er att han åt bättre än vad jag gjorde. Men vi överlevde och till sist fick vi åka hem. väl hemma firade vi med varsitt glas Asti och pizza. 



torsdag 15 oktober 2015

På BB 1, Kejsarsnittet

Dagen har kommit.
Idag är dagen då magen skulle tömmas, då jag skulle träffa den lilla person som bott i mig och växt sig stark i nio månader. Dagen jag blev mamma dagen då F blev pappa, vi blev föräldrar.  Då mina föräldrar fick sitt 12e barnbarn F´s föräldrar fick sitt första.

Vi blev uppringda igår 14/10 och ombedda att komma till sjukhuset redan klockan 07:00 på morgonen. Iom det samtalet satte min paranoia och nervositet igång på allvar. Jag funderade över allt som kunde gå fel. Ett kejsarsnitt är ju en ganska stor bukoperation även om man sällan tänker på det på det sättet.
Hur skulle det bli om jag dog, Skulle F klara av att åka hem med en liten bebis och ta hand om den själv. Hur mycket inblandning skulle våra respektive familjer ha i bebisens liv då. Skulle min familj och mina vänner veta om hur mycket jag älskar dem, Hur lång tid skulle det ta innan folk hade glömt mig.? Eller hur skulle det bli om Kotten inte klarade sig och F och jag skulle få åka hem utan bebis. Hur kommer man någonsin över något sådant? Ja, ni förstår tankarna snurrade riktigt ordentligt och jag vet ärligt talat inte hur F stod ut med mig. Men ja, jag fick en dos av dödsångest innan operationen.

Det blev lite bättre när vi väl kommit in på sjukhuset och blivit mottagna av en barnmorska. Då kunde vi lite skratta åt de extremt fula och oanvändbara tunnvävda tuber som de kallade strumpor och gav mig att ha på mig. Vi kunde prata och skämta lite om att F skulle ha på sig scrubs som uppenbarligen var 4 storlekar för stora. eller det faktum att rummet vi blev visade till först inte hade någon säng så att barnmorskan fick springa iväg och hämta en.
När vi väl fått bytt om och det kommit in en säng var det dags att börja sticka nålar i mig och tappa blod och fästa slangar. De började med att sticka mig i högerhanden för att tappa ur tre rör med blod till navelsträngsbanken. Dit vi gått med på att donera navelsträng och moderkaka. Så att de förhoppningsvis han bidra till att hitta botemedlet för leukemi eller dylikt.
Sedan fäste de en droppslang i min arm, en stor, stor påse vätska som en droppe i taget skulle droppa in i mig. Jag tror aldrig att jag på egen hand hade lyckats få i mig så mycket vätska på den korta tid droppet var inkopplat.
Sedan fick vi vänta... Barnmorskan sprang in och ut några gånger och ringde efter läkaren då hon undrade när han skulle komma in. Till sist hade läkaren kommit och det var dags att gå till operation. Då fick jag hålla min dropppåse i handen och se hur barnmorskan med hjälp av F försökte styra den bångstyriga sängen till operations-salen.


Under hela den här tiden hände det för mycket för att jag skulle vara riktigt nervös, det var liksom mest att göra som du blev tillsagd och le under tiden.


Fler slangar kopplades in och mer blod tappades. De försökte koppla en dosa i min andra hand också men spräcke blodkärlet så det tokblödde. Då satte de dosan i armvecket istället. Det var lite läskigt när de skulle sätta bedövningen i ryggen. Jag hade väldigt svårt att slappna av då, men när de väl satt den så kände jag mycket snabbt hur min högra skinka domnade bort och snart hade jag ingen kontroll över nederdelen av kroppen. Då fick jag hjälp att lägga mig ner och de hängde upp en liten filt som ett skydd så att jag inte skulle se vad som hände från nederkanten av brösten och neråt. Det gjorde de tillfälligt eftersom jag bett om att slippa se när de satte in en kateter.
När de bytt filten till det riktiga skyddet, tvättat av mig och testat hur bedövad jag var så gick allting riktigt snabbt.

 Det kanske tog tio minuter från ryggmärgsbedövning till att de lade ett litet sprattlande knyte på mitt bröst.
M var alldeles perfekt. Tyvärr fick jag inte gosa med honom då det var för mycket slangar och annat men jag kunde titta på honom och han låg ju där, hud mot hud på mig.
( jag trotsade dem en liten stund och var visst framme med ena handen och klappade lite. Var ju tvungen att kolla om det var på riktigt.)
M var vacker, jag hade ju ställt in mig på ett skrynkligt barn med nyanser i blått, eller högrött och antagligen täckt i mycket kladd. Men han var nästan helt ren och han var inte rynkig alls. ( Kanske är jag partiskt) Stark var han också, väldigt snabbt lyfte han sitt lilla huvud och började picka efter ett bröst. En barnmorska hjälpte honom lite och snart hade jag en bebis som försökte snutta på mitt bröst. Någonstans i allt det här så vägde de honom, mätte honom och hjälpte F att klippa hans navelsträng. Jag som varit orolig för att F inte skulle klara av att göra det eller kanske till och med svimma, hade tydligen inte behövt oroa mig alls.

De förklarade att det tagit tio minuter att öppna mig och få ut bebis och sedan ungefär 30 minuter att sy ihop mig och plåstra om mig. Sedan tackade läkaren och hans läkarstudent för sig och gratulerade till ett vackert och välskapt barn och sedan skulle barnmorskorna flytta över mig från operationsbordet till sjuksängen.
Då visade det sig att den svårstyrda sjuksängen var mer defekt än så och gick inte att låsa ordentligt så den höll på att rulla iväg när de skulle lyfta över mig. De höll helt enkelt på att tappa mig i golvet. En av sköterskorna blev lite rädd över hur nära det var och for ut lite mot en av de andra sköterskorna. Det var lite otrevligt men jag tänkte inte speciellt mycket på det. Jag hade ju överlevt och i famnen på F fanns vårt perfekta mirakel.


3,9 kg, 51 cm lång, 37 cm i huvudomfång tio fingrar och tio tår, med ett hjärta som tickar och lungor som arbetar alldeles av egen kraft.

tisdag 13 oktober 2015

Dan före dan före DAGEN.

Dan före dan före dopparedagen heter det ju, nu är det ju inte så att det vi räknar ner till är någonting som har med dopp att göra utan det är istället en halvstor( eller ok ganska stor) bukoperation. Men räknar ner gör vi likaledes. 
Idag har kotten skrämt slag på mig genom att vara alldeles stilla och lugn hela förmiddagen. Jag knuffade igång hen och förklarade att Kotten får lära sig att vila när hens mamma vilar. 
Har hört att bebisen i magen gärna vilar dygnet innan förlossningen startar och det skulle ju kännas jättedumt om förlossningen startar dagen innan det planerade kejsarsnittet. Då hade de nämligen behövt göra ett akut kejsarsnitt istället. Vilket inte alls är lika säkert och bra. Så Kotten fick allt stå ut med att väckas. 
Sedan sysselsatte jag mig i några timmar med att sy varsin mössa och ett par vantar åt några av syskonbarnen. Det är ju höst och mössor och vantar behövs. Framförallt så behöver man ju ha extra uppsättningar på förskolan. 
Jag provade en ny sorts vantar som var pillig som tusan men använde ganska små bitar tyg. 


Namnen som är skrivna i en bokstav är i reflexvinyl. Något jag själv tycker känns himla listigt. Man vill ju att barnen skall synas ute i vintermörkret. Jag älskar att det finns reflex vinyl som är färgad så att den inte behöver vara grå.

Så här bra kommer de älskade ungarna att synas. Visst är det väldigt bra. 
Nu på kvällskvisten hittade jag en beskrivning på en annan sorts vante man kan göra så jag funderar på om man kan göra en hybrid av de båda mönstren på något sätt. Vi får väll se. 

Ni förstår att jag försöker sysselsätta mig själv och min hjärna med annat än vad som händer om lite drygt 34h. 

Vissa saker kanske man inte skall analysera utan bara lita på proffsen och låta det gå som det går. 

Ikväll fick jag ytterligare hjälp med att tänka på annat då underbara Frida och Anders kom hit med köpemat och bara satt och hängde och pratade lajv med oss. Alldeles lagom kväll för den här tjockisen. 
Och nu har jag klumpigt tagit mig isäng och ligger här glad över att jag har så bra människor runt om mig, och fylld av kärlek. 
Godnatt. 




måndag 12 oktober 2015

Inskrivna ...

  Inskrivna och.... redo... Ish
Nu är vi inskrivna, vi kom nyss tillbaka från Östra sjukhusets specialförlossnings avdelning.  Jag har varit en nåldyna och blivit av med ytterligare lite blod, vi har träffat förlossningsläkare, barnmorska, narkossköterska och någon tant till. Vi har skrivit på papper att vi donerar navelsträngen och vi har väntat massor. 
Vi har också fått veta precis hur kotten ligger. ( som en banan med rumpan neråt och benen uppåt åt höger, med ryggraden på vänster sida.) Vi har fått ställa frågor, men visst är det konstigt hur lite man kommer ihåg att man ville fråga, när man väl sitter där. Vi frågade åtminstone om det där med maggördel. Om det var en myt vi gått på eller om den faktiskt kunde vara nyttig. Förlossningsläkaren svarade att den hjälper nog inte livmodern att dra ihop sig det hade hon inte hört men att den kunde vara skön att ha som ett stöd då musklerna i magen inte kan ge dig ordentligt stöd efteråt. Och att med gördel kanske det är lättare att vara lite mer aktiv tidigare, vilket skyndar på läkning. Vi frågade om vi skulle ta med den till sjukhuset och hon sa att det fick vi gärna. Att det där stödet kunde man ha nytta av efter en vaginal förlossning också. 
F frågade också om det var någon ide att ta med lite champagne att fira med efteråt , om man fick dricka det efter ett kejsarsnitt. Det sa de var ok men inte förrän efter att morfinet slutat verka vilket tar minst 12 h. Så då får man skåla dagen efter. :) 

På vägen hem stannade vi förbi Apoteket och köpte Descutan, detta hemska medel som jag skall duscha med onsdag kväll och torsdag morgon för att desinficera mig. Vi köpte också nackelack bortagare för man får inte ha nagellack när man blir opererad. Hade jag ingen aning om men, men det är väll bara att lyda. 

 Nu har jag bara tre nätter att bita ihop och överleva. Kl 9 på torsdag skär de upp mig. Tre dagar beräknas vi vårdas på sjukhuset lillen och jag. Och förhoppningsvis får F stanna med oss. 
Vet inte om det är tre dagar totalt eller tre dagar exklusive operationsdagen. Så jag vet inte om vi kommer hem på söndagen eller måndagen. 
Just nu känns det som att jag blir glad bara vi kommer hem friska, både jag och kotten. 


Blev sjukt sugen på att sy något. Och eftersom vår granne häromdagen tyckte att Goth Con borde ha mössor så har det idag fått bli en sån. 
Väldigt limiten edition.

söndag 11 oktober 2015

Sista barnfria helgen hoppas vi.

Fredagsbild

 Våra grannar har kommit hem från Japan och eftersom vi verkligen har saknat dem så fick magbilden bli en Totoro. Vilket blev ännu bättre när de köpt bebissaker åt kotten i Japan.., med Totoro-tema. 

Jag är nu riktigt trött på att vara tung. Kotten klagar om jag sitter vanligt med benen. Jag gissar att det blir för trångt i ljumskarna för honom för hen utför fysiska protester som är smärtsamma för mig. Jag har mensliknande smärtor om nätterna och oroar mig för att torsdagens planerade snitt kanske är för långt bort i tid. Tänk om Kotten försöker komma ut innan dess. 
Vi har fått massor med papper från sjukhuset hälften av dem var helt ordlekarna för oss då de gällde forskning som skulle bedrivas innan eller fr.o.m. v 28. Ett av papperna var en fullmakt för sjukhuset att samla blod från navelsträngen att använda för att hjälpa barn med leukemi. Det intressanta med det var att det bara krävde min underskrift. F skulle skrivas med som förälder men han behövde inte skriva under. Är det jämställt? 




Har beställt en maggördel då jag läst att de skall kunna stödja upp magen massor efter snittet då du inte riktigt kan använda magmusklerna. Och påskynda sammandragningen av livmodern vilket kan förkorta tiden då man har avslag. Jag vet inte om det stämmer men tänker att den antagligen inte kan skada. 
Den här blev det.