Alla har en åsikt, och just deras åsikt är rätt för dem, det betyder inte att det är rätt för dig och eran bebis.
När det gäller amning så är det lika bra att man redan innan man får barn är medveten om att det är ett känsligt ämne. Redan innan vårt mirakel föddes visste jag det här för jag hade redan mött kommentarer om amning. Personer som meddelat att det inte fanns något alternativ. "En bra mor tar sig det lilla obehaget att amma, det ger barnet så många fördelar i livet" ( Nej, jag tänker inte skriva vem som sagt det.) Faktum är att jag hela tiden tänkt amma, men jag tycker verkligen att det är en personlig fråga. För vissa fungerar det inte rent fysiskt, för andra fungerar det inte rent psykiskt och då behöver man faktiskt inte. Vi har i Sverige 2015 tillgång till mjölkersättning som är väldigt bra. Naturligtvis är det inte precis samma sak som att ge babyn bröstmjölk, men det gör dig inte till en sämre mor och det kommer inte gå någon nöd på din bebis.
På BB hade vi barnmorskor som sade till oss hur jag skulle göra med min bebis. Problemet vara bara att de sade olika saker. Någon av dem sa att jag skulle amma max 20 minuter på varje bröst varje gång jag ammade. Någon annan att jag skulle amma på ett bröst varje gång och då låta bebisen amma tills han var nöjd, en tredje att man måste amma var tredje timma och då tills bebisen spottade ut brösten. Ingen frågade någonsin vad vi fått höra innan eller hur vi tänkte eller ville göra. En barnmorska som jag lite till vardags kallar " amningsnazisten" ( Ber om ursäkt om någon tycker namnet är osmakligt.) tyckte att hon minsann hade rätt att både klämma på mina bröst och slita min bebis från dem när hon tyckte att han höll fel grepp eller att jag bara behövde träna igen på hur jag skulle få honom att gråta så att han öppnade munnen ordentligt och sedan våldsamt och snabbt trycka in en bröstvårta så långt jag kunde i munnen på honom.
Henne kom jag både att hata och att vara rädd för. Jag kände mig så dålig och upplevde att ingenting jag gjorde var rätt och att jag var en dålig mamma eftersom min mjölkproduktion inte kommit igång ordentligt. Vi fick handmjölka ut mjölk ur mina bröst för att de skulle se hur mycket jag kunde få fram. Men när de kom in och sade till oss att göra det så hade min bebis precis legat 20 minuter och smuttat på varje bröst. ( precis som barnmorskan innan sagt.) så jag fick gråtandes mjölkat ur ynka 5 ml. Då tvingades vi mata bebisen med ersättning var tredje timme. Detta kändes otroligt förnedrande och förvirrande då de på mödravårdscentralens kurser sagt att det inte är konstigt om mjölken inte kommer igång de första tre dagarna och att bebisar klarar av det. De tar ingen skada av att inte äta mer än några droppar de här första dagarna. Signalerna vi fick på BB var helt annorlunda. Hon frågade mig också flera gånger om det kändes bra nu, när M sög. Jag svarade att jag vet inte hur det skall kännas, eller så svarade jag ärligt att ; jag vet inte, bröstvårtorna hade ju blåsor och lite senare också sårskorpor. Jag visste ju verkligen inte hur det skulle kännas, och försökte känna efter och bortse från sårigheten. Då fick jag tillrättavisningar om att om inte jag vet då vem vet då, för det är ju jag som måste veta.
Henne kom jag både att hata och att vara rädd för. Jag kände mig så dålig och upplevde att ingenting jag gjorde var rätt och att jag var en dålig mamma eftersom min mjölkproduktion inte kommit igång ordentligt. Vi fick handmjölka ut mjölk ur mina bröst för att de skulle se hur mycket jag kunde få fram. Men när de kom in och sade till oss att göra det så hade min bebis precis legat 20 minuter och smuttat på varje bröst. ( precis som barnmorskan innan sagt.) så jag fick gråtandes mjölkat ur ynka 5 ml. Då tvingades vi mata bebisen med ersättning var tredje timme. Detta kändes otroligt förnedrande och förvirrande då de på mödravårdscentralens kurser sagt att det inte är konstigt om mjölken inte kommer igång de första tre dagarna och att bebisar klarar av det. De tar ingen skada av att inte äta mer än några droppar de här första dagarna. Signalerna vi fick på BB var helt annorlunda. Hon frågade mig också flera gånger om det kändes bra nu, när M sög. Jag svarade att jag vet inte hur det skall kännas, eller så svarade jag ärligt att ; jag vet inte, bröstvårtorna hade ju blåsor och lite senare också sårskorpor. Jag visste ju verkligen inte hur det skulle kännas, och försökte känna efter och bortse från sårigheten. Då fick jag tillrättavisningar om att om inte jag vet då vem vet då, för det är ju jag som måste veta.
Kanske är det mitt " duktig flicka syndrom" som gör att jag kände att jag ville göra alla till lags och kanske är det därför jag upplevde det här som så jobbigt. Jag vet inte men jag önskar ingen annan samma upplevelse.
(Det visade sig att våran bebis hade för tajt tungband och inte kunde ta ett ordentligt tag om brösten. Dagen efter vi åkt hem fick vi åka tillbaka och klippa tungbandet. ( Det är en helt egen historia)
Efter det har amningen gått bra. )
Bilden är tagen från:
http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Tag-och-position/Barnets-tag-och-position-vid-brostet/
På dessa adresser kan du läsa mer om amning ifall du stöter på en samma problem som oss. Vi googlade fram dessa sidor när vi låg på BB.
Rikshandboken amning
Amningshjälpen
1177 Om amning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar