Övningskörning.

Övningskörning.

Nu har han väll inte riktigt börjat ge sig på det här med krypningen. Eller, han försöker men får inte till det här med att lyfta överdel och underdelen av kroppen samtidigt. Men jag fick lite sytid , och ville prova ett nytt byxmönster. Så här blev det. 

Mini skötväska del 2.

Den mindre skötväskan . 

Vet inte hur andra tänker men för oss räcker det oftast med två blöjor, ett ombyte Skötunderlägg och våtservetter i skötväskan. Och då räcker det här superbra! 

Snacks

Det här med snacks spenderar jag ohälsosamt mycket tid med att tänka på. Jag vill ju bli av med de resterande mammakilona, och inom mig finns en röst som vill börja med lchf igen trots att mina blodsockervärden nu ligger bra. Och när den rösten ger sig till känna så finns där en annan röst som säger att smörgås på morgonen är ju så himla bra och att det är gott med frukt och nyttigt med rotfrukter. Jag är splittrad. 

Men i vilket fall som helst. Favvosnackset just nu...

De här är helt galet goda. 

Inte så billiga som man kan tro av eldorado men ååh, så gott. 

Och ... Nötter är väll nyttigt eller? 

Supernyttigt.se påstår att sötmandlar är just det... Supernyttiga. ( frågan då är väll i vilken mängd. ;) ) 

Klippt från supernyttigt.se : 

Sötmandlar är en av Sveriges mest populära nötter. Förutom att vara goda och knapriga är de även en bra källa till nyttiga omättade fetter, mineraler och E-vitamin.

Mandlar är ett nyttigare alternativ till godis, chips och andra snacks, men kan också användas för att göra växtbaserade livsmedel som mandelmjöl och mandelmjölk.

• Rika på mineraler som kalcium, järn och zink
• Rika på enkelomättat fett
• Källa till protein

Mini skötväska

Ibland vill man inte eller behöver inte ha med sig hela skötväskan. Tex när man skall till köpcentret och köpa något lite snabbt. Eller ut på promenaden. Jag vågar aldrig gå någonstans utan att ha med mig skötväskan. Övertygad om att lilla M kommer behöva en ny blöja helt desperat just den där gången då jag går hemifrån utan väska.

Men vår skötväska är ju utformad för att allt man kan behöva skall få plats. ALLT. 

Därför har jag surfat runt och letat efter en väska i mindre storlek. 

Har hittat en som vi beställt och tänker prova.

Nu har väskan kommit och vi har hunnit prova den några gånger. 

Älskar den, allt man behöver ha med sig på kortare turer får plats. Det är inte gott om plats, men det räcker.  Jag hade visserligen gärna sett den i fler och lite modigare färger. Men den är väldigt stilren och passar både mig och min man. Kommer vara ännu bättre till sommaren då dess färger känns sommar och båt. 

--------

<a href="http://lekmer.se/barn-och-baby/barnvagnar/skotvaskor/skip-hop-minisk%c3%b6tv%c3%a4ska-soho-french-stripe">
<img src="http://a-lekmer-363630.c.cdn77.org/1106730/skip-hop-miniskotvaska-soho-french-stripe.jpg" alt="Skip Hop, Miniskötväska, Soho, French Stripe" />
</a>

Blw eller plockmatsmetoden

Blw eller plockmatsmetoden

Rekommendationerna för när man ska introducera fast föda varierar mellan olika länder. Sverige och Storbritannien rekommenderar nu att vänta till 6 månader innan du börjar med fast föda. Sveriges rekommendationer ändrades från 4 månader till 6 månader ganska nyligen och ”provsmakning” eller "smaksensationer" mellan 4 och 6 månaders ålder är nu det rekommenderade. Oron är att barnets mag-tarmkanal ännu inte är fullt utvecklad, vilket kan orsaka allergier, om ett livsmedel äts vid för tidig ålder (eller för sent) jag vet inte riktigt vad jag skall tro om det här.  Min mamma och mina systrar har gett sina barn mat innan 4 mån och ingen av oss har några magproblem. 

Har hört att plockmatsmetoden håller på att bli mer och mer modern. ( igen säger min mamma) 

Att ge plockmat istället för pureér. Bebisen  får samma mat som vi äter, gärna kryddat med örter men mindre salt. Det är väldigt smidigt, man slipper kladda med mixer och dessutom äter bebisen själv. Den får sin mat på en bricka eller plasttallrik framför sig och sitter och plockar i godan ro.

 Det är mysigt när hela familjen kan äta tillsammans och ingen behöver sitta och mata den lilla. Bebisen kan själv plocka upp småbitar  med handen . Vi har börjat små prova detta då M visar så stort intresse för vår mat och så gärna sitter med när vi äter. Det mesta av maten skyfflas ännu bara omkring på tallriken eller kläms sönder med handen. Men han sitter nöjt och pillar med sitt istället för att vara upprörd och sträcka sig efter vår mat. Och vi kan äta i lite mer lugn och ro. 

Eftersom han fortfarande ammar så är det ingen stress att komma upp i någon stor mängd mat fort utan han kan smaka och leka med maten i sin egen takt. Jag ser till att amma honom innan våra måltider och efter om han vill ha. 

Rent praktiskt så anpassar vi maten så att vi till exempel tar undan bitar till honom innan vi lagar färdigt, gör greppvänliga bitar av lätt kokta grönsaker som mosar sig eller blir mjuka i munnen. Det behövs inga tänder för att tugga, gommen fungerar bra, men hård mat får gärna vara lite mjukkokt, det blir lättare då.

Vi testar ju bara lite i mindre skala än så länge så har hållt oss till avokado, rostat bröd, lättkokt morot, selleri och blomkål. 

Brödet klämmer han mest sönder, men sellerin och avokadon har han nog fått i sig lite av. 

Så här säger de olika texter jag hittat. 

 Mat i fingerstora bitar som man kan hålla i och komma åt att äta från båda ändar är bra i början. Kokt broccoli med stjälk kvar att hålla i som ett handtag. Kokta morotsstavar, ris, potatisklyftor, bönor, banan, avokado och så vidare är lättätet.

Det är viktigt att barnet inte är vrålhungrigt när det är är sagt att äta.Det är nyfikenhet och lust som ska styra, hur mycket de får i sig spelar mindre roll, mat är ännu ingenting som motverkar hunger utan något som är gott och spännande. Fyll på med amning efteråt om bebisen vill det. När man erbjuder lite mat att utforska vid varje tillfälle som vi andra äter så blir det många tillfällen till övning. Och när man lägger ihop vad bebisen  plockat i sig på en dag så blir det ändå litegrann tillslut.

Varför?

Vi gillar idén med att han först lär sig att tugga och hantera maten och sedan lär  sig att svälja. Han lär sig i rätt ordning och det minskar risken för att han ska sätta i halsen. Barnet som först får purémat, sedan mat med bitar, lär sig först att svälja och sedan att tugga och hantera mat i munnen.

Han övar finmotoriken, hand-öga-koordinationen och han tränar tuggmusklerna -samma muskler som används vid talet.

När han ammar väljer han själv hur mycket och hur länge han vill äta, det kan han  göra även med den fasta maten. Man kan lätt ge för mycket mat och för fort åt ett barn ifall man skedmatar. När han äter själv kan han också själv avgöra hur mycket, hur fort och vad av det som serveras han vill äta.

Och vi tror att matglädjen främjas av att all mat inte blir blandad i en enda röra. M lär sig hur de olika matbitarna ser ut och hur de smakar. Morot smakar och ser ut på ett sätt, avokado på ett annat. Det blir inte så att han bara gapar och först när purén hamnar i munnen kan avgöra vad han äter. 

Men barnmatsföretagen sprider ju sina fakta som motsäger den här metoden man får komma ihåg att de lobbyar för  att sälja puread burkmat, här finns nämligen en stor marknad och mycket pengar att tjäna. Riktad och lockande reklam gör att folk köper det som finns i butiken, så blev puread mat norm en gång. 

Självklart gör alla precis som de vill, tycker man att pureér fungerar bra så är det upp till var och en att mixa och mosa. Men utifrån barnets perspektiv finns det egentligen ingen anledning att purea om man väntar med matintroduktion till dess att barnet är fysiskt mogen att hantera mat. Vi är medvetna om att det är lite tidigt att köra BLW med M men litar på att han faktiskt inte får i sig några större mängder. Och att mängderna motsvarar de smaksensationer BVC tycker att vi kan börja ge honom. 

Risken att sätta i halsen är inte så stor som man kan tro vid första anblicken. Gill Rapley har skrivit en bok om att låta barnet äta plockbitar, detta kallas på engelska Baby Led Weaning (BLW), här tar hon upp bland annat kväljreflexen. Denna reflex, som förhindrar att saker kommer för långt bak i svaljet, sitter långt fram på små barn och flyttas längre bak i svaljet med tiden. Barnet för runt maten i munnen med tungan och känner efter och tränar. Ibland kommer maten nära reflexen och barnet kväljs men fortsätter sedan obekymrat att äta. Barnet sätter alltså inte i halsen, och blir inte påverkat som vi vuxna blir av att kväljas, men det kan låta lite läskigt om man är oförberedd. Minea gulpade då och då i början, men efter bara någon vecka hade hon lärt sig hur mycket mat hon kunde hantera samtidigt och hon lägger skickligt bitarna på plats i munnen med tungan. Självklart ger vi henne inte någonting som lätt slinker ner i halsen, som nötter eller hela vindruvor och vi lämnar henne aldrig ensam vid bordet.

Gill Rapley skriver att man aldrig ska truga eller tvinga barnet äta upp, om barnet har frihet att själv avgöra vad och hur mycket hen vill äta så ökar chanserna att hen är sugen på att prova igen nästa gång. Och man ska inte oroa sig för att barnet får i sig tillräckligt, så länge hen har fri tillgång till bröstmjölk/ersättning så är allt okej. Däremot skriver hon att om barnet äter ersättning så ska man även ge lite vatten att dricka till den fasta födan eftersom ersättning inte är törstsläckande på samma vis som bröstmjölk är. Bröstmjölken är ju tunn i början och blir tjockare efter en stund, ersättning har samma konsistens hela tiden.

Än så länge kan jag bara se fördelar med detta sättet att äta. Det verkar väldigt smidigt och jag tror att det passar oss bra. 

http://www.blw.nu/  

Våtservetter en önskan eller hyllning.

Kanske är det här inlägget en hyllning till våtservetterna. 

Eller kanske är det ett kort inlägg i min önskelista inför kommande födelsedag. 

Vi använder våtservetter till allt och det betyder att vi har förpackningar med våtservetter överallt. Vid matbordet, vid soffan, vid lekfilten, vid skötbordet, i bilen och i skötväskorna. 

Förpackningarna är superfula och gör lätt att det ser stökigt ut. Jag gillar ju när saker verkar uttänkta och när saker har sin bestämda plats. Så jag önskar mig nu funky boxar. Eller liknande. Helt enkelt hårdplastaskar som hår att öppna med en hand och där du förvarar våtservetter. 

De finns stora som den på bilden eller platta till skötväskan. Är inte det här en superbra grej? 

Kanske finns det andra märken också, märket känns inte så viktigt. Men grejen... Snygg och smart/lättåtkomlig förvaring av våtservetter. :)

Me likes. 

Utvecklingsfas 4

Då och då går de flesta bebisar igenom större steg i sin utveckling det kallas tydligen för faser och man talar om 10 st det första åren. Det här har jag läst om i baby apparna "wonderweeks" och "gravid & baby"

Har förstått att M är mitt inne i en fas just nu. Vilket förklarar en hel del. Han vaknar oftare på nätterna och behöver då lugnS med kroppskontakt. Han sover inte lika länge på morgonen eller lika länge i stöpet under dagarna. För att få honom att sova en längre stund på dagen behöver han antingen ligga i en vagn som rullar eller så får jag låta honom sova på mig. För bara två veckor sedan kunde jag ha honom på lekmattan och jag kunde sitta bredvid honom och arbeta på datorn. Nu kräver han uppmärksamhet hela tiden. Vilket kör slut på mig totalt. 

Jag känner att ingen gång på dygnet kan jag slappna av. 

Det är jag som vaknar om nätterna, dels för att det är jag som ammar men också för att jag vaknar lättare än F. Det är ju också jag som är hemma till 90% så det gör mindre om jag är trött och snurrig än F. Men ibland önskar jag att jag fick sova en natt, eller åtminstone 4 h i sträck. Att jag kände att jag kunde läsa en tidning på toa eller till och med skriva lite på bloggen en sammanhängande stund. Nu blir det inga tidningar lästa och jag bloggar i korta stunder. Alltid under 10 min. Så om ni tycker att mina texter ändrar karaktär eller stil mitt i så är det gör att jag bloggar på språng.

Så här säger appen "gravid och baby" om faser och M's nuvarande fas.

( det är för övrigt en helt ok app som är gratis) 

Här kommer deras text om det utvecklingssteg M är på just nu. 

Just den här fasen är lång, upp till 5 veckor. 

Jag är redan supertrött och naturligtvis sammanfaller det med att mannen har flera kvällsaktiviteter planerade så jag inte får någon avlösning på kvällen heller. 

Bara att bita ihop gissar jag. 

Fas 4

Det här känns som typiskt fas 4. 

Sover man inte på nätterna utan på mamma i korta stunder på dagarna. Då får väll mamma också försöka sova då. 

( maken arbetar ibland hemifrån, fiffigt va.)

Mössa på huvudet..?.!

Vår lille M är inte förtjust i att ha mössa på sig. Därför har jag sytt väpnarhuvor åt honom. Som den på bilden. De kan han inte lika lätt dra eller gnugga av sig. 

På BB sa de till oss att han skulle ha mössa på sig varje dag både inne och ute det första året. 

Men han svettades så mycket på BB att vi tog av mössan redan där efter 40 min. Och då rann det svett om honom. 

Den här har reflex; 

En annan ser ut så här; 

Och nu en kort återblick på mössor som fångats på bild. För vi har ju försökt med några olika. 

Första bilden ut, på BB oktober 2015. 

Nr 2. Ballerina mössa. 

Nr 3 mössa med underbara elefanter. 

Och prickar. 

Nr 4, hjälmmössa med rävar. 

Nr 5, blå mössa med reflex namn på. Han är lite skeptisk och det är december 2015. 

Nr 6, snön kom och vi använder den blå stickade mössan han fått från sin mormor. 

Vårt möss äventyr är inte över. Det lär ju behövas mer mössor under åren och jag har många modeller kvar att prova sy. 

Öva finmotoriken.

Har sett halsband på olika sidor på nätet som är till för att bebisen skall ha något att plocka med när de ammar eller bara gosar i mammas famn. Tänkte som jag så ofta gör att "det där kan jag fixa själv." Sagt och gjort med en liten Bitring från rundis.se , gummisnodd och lite träpärlor från panduro. Så har jag nu ett mycket tjusigt finmotorik tränings halsband.

Blått och rosa

 Den som i dag klär sin lilla bebis i rosa kan räkna med att folk kommer att tro att det är en flicka. Men så har det faktiskt inte alltid varit. Att klä barn i färgerna rosa och blått för att signalera könstillhörighet blev vanligt först kring sekelskiftet 1900. I många länder var det dock unga pojkar som vanligen kläddes i rosa, medan flickor förknippades med blått. Orsaken var att rosa låg nära rött, som betraktades som en maskulin färg. Blått förknippades med jungfru Maria och sågs som mer känsligt och stillsamt.

Tänk att två färger kan vara så starkt kodade, inte klokt egentligen. Att det, enligt många, helst ska vara tvärtom (!) för att vara jämställt. Pojkar i rosa, flickor i blått och grönt. Mitt problem här är att jag vill klä min son i färger jag gillar tills han är stor nog att välja själv. Och jag gillar inte rosa. Vill kunna klä honom i svart och grönt utan att behöva tänka att jag borde klä honom i rosa eller att liksom ursäkta mig lite grand. Är ärligt rädd för kommentarer om att man inte tänker. Att man inte är medveten. Men jag klär inte mig själv i rosa heller, det är en färg som enligt mig inte är smickrande till någon med min ljusa hy.                    

  När min son själv väljer färg på kläderna så får han precis det han vill tills dess klär vi honom i de färger vi gillar och tycker är snygga. Vi klär honom inte efter vilket kön han har, det döljer sig i blöjan och mig verkligen så är blöjorna unisex. 

Jag är genusmedveten, försöker tänka på könsrollerna men pratar vi babykläder så finns det en annan fråga som jag tycker är viktigare. 

Men att genusmedveten uppfostran till 100% måste avspeglas i kläderna? Nej, då tycker jag det är viktigare till exempel, att man som pojke tillåts vara känslig, försiktig och mjuk och att flickor får röja, ta plats, bygga höga torn och annat som sorgligt nog, mycket tidigt, reserveras för pojkarna. Och framför allt, att vi ser barn som individer, personer och ja… Barn helt enkelt. Tänk att det ska vara så svårt. En läsvärd bok i ämnet är ”Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för två.

Det här är två par byxor. 

De längre rosa byxorna är i storlek 68. Och som du ser är de mycket 

smalare än de blå byxorna som ändå är en hel storlek mindre. ( storlek 62) 

Pinsamt! 

Det här gör mig riktigt upprörd. Att kläder till små flickor är mindre (!) i storlekarna, figursydda och designade på ett mindre lekvänligt sätt. Att små flickor så tidigt ska ha ”vuxenkläder”. Jeans med lägre midja än pojkarnas, dekorationer man ska vara rädd om, obekväma detaljer och andra dumheter. Det gör mig arg. Att någon väljer att ha rosa på en flicka och blått på en pojke, det kan jag däremot inte bli speciellt upprörd över… Och tids nog väljer de ju själva ändå

GP har också noterat skillnader på kill och flickkläder: http://m.gp.se/nyheter/sverige/1.536957-pojk-och-flickklader-olika-stora?utm_source=google.se&utm_medium=organic&utm_campaign=redirect

Sydsvenskan om att definiera kön med färg: 

http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/manlig-nyans-blev-kvinnlig/

Läggning snart 4 månaders.

Vår lille knodd skriker när det är dags att sova på kvällen. Han är gosig och mysig när vi läser och umgås på kvällarna och vi försöker känna av när han blivit sovtrött. Han brukar bli ostadigare i huvudet, gäspa ofta och lägga ner huvudet ofta för att vila. När vi då slutar stimulera honom, släcker lampor eller bara allmänt förbereder honom för natten så blir han supergnällig. Han blir gnällig även om vi inte gör något, när han slumrar till så vaknar han och skriker. Då brukar vi gå med honom, runt runt i lägenheten tills han somnat. Först då lägger vi ner honom. 

På BVC har de sagt att vi skall lägga ner honom precis innan han somnat. Vi har provat, jag lovar vi har provat, han vaknar till och gråter. Då plockar vi upp honom och börjar om med att gå. 

Vi vill väldigt gärna ge all den närhet vårt barn behöver, det är inte det. Men jag undrar så vad det är som gör att han blir så ledsen när det är dags att sova. Är han rädd? Saknar han något? Vad kan jag göra, mer än att vara nära, nära? 

I förra veckan fick jag förklarat för mig att han minsann borde sova själv redan och att det faktum att han sover med oss innebär att vi skämmer bort honom. vilket kanske bidrar till att det här känns som ett skavande problem just nu, att skämma bort är ju inte direkt något positivt laddat ord i såna här sammanhang – men jag tror verkligen inte på skrikmetoder. Jag tror av hela mitt hjärta på att ge närhet och därmed trygghet när min snart fyramånaders gråter efter det. Tror inte heller att man kan skämma bort ett så här litet barn.  Min fulla tro är att han fortfarande inte förstår konsekvenser, precis som den forskning jag läst och hört om säger. 

M sover ju i egen säng nu men hans spjälsäng står kloss an med våran säng och han vrider sig under nätterna så att han kan ha hudkontakt med mig hela tiden. Oftast är det två små fötter jag får som då och då sparkar till i min mage. ( lite som innan han kom ut.) 

Kom väldigt gärna med tips på hur man hjälper honom vid insomningen om ni har några, eller ett hej om ni är i en liknande situation (det är så skönt att få höra att man inte är ensam ibland), bara ni inte skriver att vi är dumma i huvudet som inte vänjer honom vid att sova själv genom att tvinga honom… Då skumpar vi hellre i tre timmar

Här ser ni honom nyvaken med benen i min säng och överkroppen i sin egen. 

Våtservetter!!

Kan inte gå förbi en förpackning våtservetter som kostar under 15.kr utan att köpa dem. Funderar på vilka som eg är bäst. 

När jag nu kom att tänka på det här så hade vi så här många olika sorter hemma. 

Håller jag på att bli knäpp? 

Har kommit på hur bra våtservetter är. Och nu vill jag inte riskera att bli utan dem. 

Hur ser det ut hemma hos er andra som har barn?

En bit av mitt samvete säger att jag borde vara duktig och använda tvättlsppar och helst då i tyg. Men ... Har inget bättre argument än att jag är lat. 

( tar på mig skämshatten och sätter mig i hörnet och funderar på hur jag kan kompensera miljön...) 

Nya människor väntas i Mars.

Har en god vän och en systerdotter som båda väntar smått i slutet av mars. 

Vi ligger ju några månader före och har ju hunnit fundera lite på vad som är bra och inte. Tex att alla filtar vi fick och köpte var för stora. Eller att bebisens mage kan variera mycket i storlek från hungrig till full och att byxor då kan sitta åt onödigt hårt när bebisen är mätt. Vi älskar sparkdräkter där det problemet inte finns. 

Har därför sytt bebis sett. Till båda paren i väntans tider. Som innehåller det ni ser nedan. 

En sparkdräkt i storlek 50/56, en liten mössa och en liten dregglis. (Man använder ju inte dregglisar från början men de är så söta. )

En snuttefilt med Bitring, bjällerhörn och pillband, en bitch greppring i trä, och en filt i modell mindre ca 80x 65. Det ens paret som jag vet kommer använda napp fick en napphållare också. 

Det här är ju grejer min man och jag fixat för att vi är glada att det kommer fler bebisar i umgängeskretsen. Det har tagit sin lilla tid. Då det tar mycket längre tid att sy när man måste anpassa sy tiderna efter lille M,s sovtider. 

Jag är lite nyfiken på vad ett set som det här skulle kunna vara värt. Men vet inget sätt att kolla upp det ordentligt. Sedan är det ju det där med att värdera sitt arbete också. Svårt. 

Har precis fått veta att umgängeskretsen får en bebis till i Augusti. Superkul, undrar om jag får sy ett litet set till. :)

Grattis alla blivande föräldrar jag är så glad för er skull och lite egoistiskt glad över att det kommer finnas barn som lille M kan leka med när de och han blir lite större. :) 

Ps hittade den här sidan med två bebisgrejer i samma tyg som sparkdräkten. Intressant prissättning. Och kanske borde nästa set innehålla ett par bebisvantar. 

Fler bilder på babyset sydda av mig:

Läsa med bebis.

Vi älskar att läsa både jag och F. Det är något som vi vill sprida vidare till lilla M.

Därför försöker vi att läsa för honom varje kväll och ibland på dagen också. Han är nu 3,5 månader och är helt fascinerad av bläddrandet i böcker och han lyssnar andaktsfullt när vi läser, eller pratar om vad det är på bilderna. 

Vi har flera pekböcker med tjocka kartong. 

Det sägs att barn som blivit lästa för innan de kan prata har generellt ett mycket större förstått ordförråd. Jag är lite fundersam till hur de kollat det men eftersom det fungerar för oss så väljer jag att tro på det. :) 

Vi har en liten läslampa på boken i ett annars ganska mörkt rum. Höjer mysighetsfaktorn och hjälper M att fokusera.