Pappan till mitt barn

Jag träffade min man genom spelkonventet Goth con.
Kommer aldrig glömma den där gången när han kom in i stabsrummet för att göra lite pins till spelledarna som skulle spelleda det rollspel som han skrivit och arrangerade på konventet. Han kom in och det "klack" till inne i mig, och efter det hade jag supersvårt att koncentrera mig medan han var där. När vi började dejta kändes det så rätt. Vi kunde prata, jag menar verkligen prata. Jag minns inte något av vad vi faktiskt pratade om på första dejten men jag minns att vi pratade mycket och att det kändes så rätt. Det var som att jag äntligen hittat rätt. Det tog inte lång tid innan vi diskuterade barn, framtid och till och med alternativa namn på våra barn. Det kändes så självklart att det här var pappan till mina barn.
Den här underbara mannen jag träffat var lugn, sansad, stod med båda fötterna på jorden. Han var allmänbildad, kunde vara barnslig, kreativ. Han fick mig att le bara vid tanken på honom. Han tog mig med storm helt enkelt. Och nu, när det gått några år känner jag likadant, självklart har vi lärt känna varann närmare. Han har sett mina svagaste stunder och tagit hand om mig då, Jag har sett några av hans lägre stunder och jag hoppas att jag lyckats ta hand om honom lika bra då.
Jag litar på honom med hela mitt hjärta och jag är övertygad om att han kommer att bli en av världens bästa pappor. Vår lilla kotte kommer få en pappa som lyssnar och förklarar. En pappa som lär kotten spela spel, läser med hen och leker med hen.
Precis som han så gärna gör för andra barn han kommer i kontakt med.




På bilden läser han bok för min systerdotter.

Midsommarkläder till de minsta.

Förra året på midsommar så lovade jag att sy midsommarkläder till de minsta i familjen. Med graviditet, krigslajv, studier och jobb så blev det att jag sydde kvällen innan midsommar.

Så här blev i alla fall resultatet.
De tre minsta medlemmarna i klanen Karlsson bär upp dem med stolthet. De är så gulliga de där ungarna och vilka fotomodeller.

 

Här är förlagan från Wikipedia. 

Lajvlyktor av hundtuggben.

I julas såg F och jag riktigt stora hundtuggben i en djuraffär. De var metern långa och kanske decimetern i diameter. Vi konstaterade då att det måste vara väldigt mycket råhud i dem. Och att råhud kan man ju göra lampor av. Det här har vi sedan pratat om lite då och då och blivit mer och mer sugna på att göra. inför lajvet krigshjärta 7 bestämde vi oss och en eftermiddag på mitt jobb stannade vi kvar lite längre och sågade ut trädelarna, och slipade dem. F stannade till på Claes ohlsson och köpte en hålsåg till det övre hålet eftersom skolan inte ägde någon sådan.
Vi gjorde en som vi ville skulle se gammal och sliten ut. det är den ni ser på bilden ovan och så gjorde vi en som ser lite helare och fräschare ut. Det är roligare att göra saker som skall se ut som att de har ett naturligt slitage tycker jag. Och jag älskar användandet av en sprucken gren som handtag i den på bilden. Vi betsade dem och vaxade dem med bivax. På lajvet var de super att han när man skulle gå på toa eftersom det inte fanns någon belysning på toaletterna, och också att lämna påslagna i tältet när det började mörkna eftersom vi använder elektriska ljus i dem så behöver man inte oroa sig för att det skall börja brinna och kan lämna dem påslagna. Den tjocka råhuden gör att de elektriska ljusens lätt blåaktiga sken döljs och de ser riktigt bra ut.

Gravid på lajv och oväntad reaktion

Nu har jag kommit hem från Lajvet krighshjärta 7. Det var både ett spännande lajv och ett otroligt tufft sådant. Dagarna innan protesterade mina fogar och jag fick foglossning. Därför försökte jag använda foglossningsbälte så mycket som möjligt under lajvet. Ett foglossningsbälte är som ett riktigt hårt och brett resårband som du spänner åt riktigt hårt över stussen. Det hjälper till att hålla ihop fogarna så att det skall göra mindre ont. Allt bra där, jag tyckte att det fungerade riktigt bra men... Det var väldigt varmt och svettigt på lajvet och jag fick värmeexem under foglossningsbandet. Efter bara två dagar på lajvområdet så ville jag bara gråta varje gång jag skulle spänna på mig bandet. Det gjorde så *** ont. De sista dagarna bar jag inte bandet alls utan tänkte att det säkert var bättre att försöka mitt bästa att bara gå långsamt och försöka ta korta steg.
De flesta var väldigt omtänksamma på lajvet och jag tänkte att det egentligen inte var några större problem att åka på lajv med gravidmage. Visst jag fick gå ut på forumet veckan innan och faktiskt göra klart att min mage var på riktigt och att ingen fick slå på  mig. Jag gjorde klart att jag inte skulle bära några vapen och försöka hålla mig så långt bort från striderna som möjligt. Vilket var svårare än jag trott, framförallt vid slutstriden som ju liksom är finalen på hela lajvet. Då vill man vara i närheten för det är där det kommer avgöras, och det är efterslutstriden som det fotograferas och alla minglar och snackar med varann. När striden kom närmare mig så hade jag toksvårt för att inte ta upp någon av de fallna krigarnas vapen och ge mig in. jag kände hur adrenalinet pumpade i hela kroppen och jag verkligen längtade efter att få blanda mig in i striden. I det här läget var det tur att Jennike stod i närheten av mig då hon helt enkelt ställde sig framför mig och hindrade mig från att göra något dumt. ( Tack Jennike.) Jag insåg att även om jag spelat civila roller tidigare så har jag alltid haft möjligheten att ge mig in i strid, den här gången fick jag ju inte och det var mycket mycket svårare. Jag blev väldigt förvånad över min egen reaktion i det här läget och det är något som jag kommer att behöva fundera mer på.

 Jag på lajv, v.24 här har magen blivit lite större.


Nu när jag kommit hem kan jag konstatera att magen växt massor under lajvet.
Jag kan också konstatera att är man gravid i 6e månaden så går det utmärkt att lajva i sverige, och att man sover förvånansvärt bra på en tjock luftmadrass med två bäddmadrasser. Mjukt och gott.
Och att det är knöligt att kravla sig ur en sovpåse som man delar med sin man när man behöver gå upp tidigt för att gå på toa.